Konsten att sluta stressa

Det ligger mycket i det engelska uttrycket ’stop and smell the roses’. Lägga märke till och njuta av det enkla och vackra i livet. Men för att kunna stanna upp och lukta på blommorna måste du plantera och vårda dem – medvetet styra ditt liv. Det kan kännas omöjligt i en stressig vardag.

Hur gör man då för att bryta den negativa stressen?

Vi vet att duktiga, drivna och självkritiska personer ligger i riskzon. Men att döda sin ambition är svårt. Att rikta om den däremot, sätta nya mål, kan vara livs-förändrande. Använd just den där drivkraften och din prestationspersonlighet till att formulera och uppnå nya mål. Må-bra-mål. Det kan vara att gapskratta varje dag, träffa en ny inspirerande människa per månad eller meditera en gång i veckan.

Jobbiga och oförutsedda händelser kan man inte vaccinera sig mot. Däremot kan du styra hur du hanterar motgångar. Välj att vara snäll mot dig själv. Prova att se motgångar som gödsel till dina rosor. Inget bajs, ingen personlig utveckling 🙂

Att sluta leva ett stressigt liv kan vara lika svårt som att bli skuldfri eller bli av med ett beroende. Det kräver medvetna handlingar och ibland att man tar hjälp. Hint hint, boka in mig som coach.

Julen får mycket skit ibland

Flödet är fullt av inlägg från stressande föräldrar och ’så står du ut med släkten-tips’. Alternativt krampaktigt manikyrerade Instagrambilder av härliga pepparkaksbak.

Attachment.png

Jag älskar julen! Här är några saker jag verkligen uppskattar. (Och ja, listan blir klyschigare med åren).

  • Rejäl hemlagad mat
  • Granen
  • Ensam Hemma filmerna och andra kulturella pärlor
  • Utomhuslek
  • O Helga Natt
  • Tid för eftertanke
  • Barnens reaktion på tomten och paketen

God Jul på er!

Gör en ’Intoku’ idag

Intoku är japanska och betyder ungefär; gott gjort i hemlighet. En god handling utförd utan att söka bekräftelse eller uppskattning.

I tider då linjen mellan det verkliga livet och det framhävt och filtrerat på sociala medier suddas ut, är det japanska konceptet otroligt uppfriskande.

Det är talande i sig att ordet har en motsvarighet i många västerländska språk.

Vad gör du för gott när ingen ser? Som du inte instagrammar?

En utmaning. Gör något gott idag utan att berätta för någon. Bekräftelsen du ger dig själv och den goda känslan du får av att hjälpa någon är mycket större än uppskattningen du skulle få om du berättade om den. När du tar bort bekräftelsebehovet och motivet bakom din handling blir den ren, genuin och värd så mycket mer. Och som bonus mår du riktigt bra av det.

Vara normal eller sig själv?

I en vardag där vi oftast visar upp ett polerat, normalt och lyckat liv och konstant ser andras lika härliga liv i våra flöden, riskerar vi att glömma av vilka vi egentligen är.

Kommer styrkan att våga vara annorlunda med åren? Utvecklas viljan att vara originell, att gå sin egen väg med tiden och olika erfarenheter? Eller krävs det självkänsla från barndomen?

Och om vi konstant jämför oss med andra, vattnas då våra vårt sköna, knasiga, fantastiska personligheter ut?

Världen blir tråkigare, mindre kreativ och, vågar jag säga; sämre, ju mer normala vi försöker vara.

Överleva charter med småbarn

I skrivande stund sitter jag vid poolen på Ocean Beach Club på Gran Canaria med magen full av god mat och ett sovande barn. Kan man ha det bättre? Men mina förväntningar på charter till Stig Helmers ö men en livlig 15-månaders klätterapa var inte skyhöga.

Jag såg framför mig hur vi anmälde våra borttappade väskor till en skrivmaskinpetandes man på Las Palmas flygplats. Allt medan Otto övade parkour på bagagebandet. Eller svettades på en transfer buss med Otto hängandes i gardinen medan en käck reseledare kungjorde att vårt hotel ligger sist på tur.  

Och kanske var det nyckeln; realistiska förväntningar. Tillsammans med planer och packning för det värsta. Och framförallt en lightversion av ett all inclusive-hotel; det lugna och lyxiga Ocean Beach Club  komplett med Sats klasser, yoga, lekland och hemmagjorda raw food-bollar.

Dit åker vi gärna igen!

Kipling om självledarskap

‘If you can meet with Triumph and Disaster and treat those two impostors just the same…’

Rudyard Kipling

If you can keep your head when all about you

    Are losing theirs and blaming it on you,

If you can trust yourself when all men doubt you,

But make allowance for their doubting too;

If you can wait and not be tired by waiting,

Or being lied about, don’t deal in lies,

Or being hated, don’t give way to hating,

And yet don’t look too good, nor talk too wise:

 

If you can dream—and not make dreams your master;

If you can think—and not make thoughts your aim;

If you can meet with Triumph and Disaster

And treat those two impostors just the same;

If you can bear to hear the truth you’ve spoken

Twisted by knaves to make a trap for fools,

Or watch the things you gave your life to, broken,

And stoop and build ’em up with worn-out tools:

 

If you can make one heap of all your winnings

And risk it on one turn of pitch-and-toss,

And lose, and start again at your beginnings

And never breathe a word about your loss;

If you can force your heart and nerve and sinew

To serve your turn long after they are gone,

And so hold on when there is nothing in you

Except the Will which says to them: ‘Hold on!’

 

If you can talk with crowds and keep your virtue,

Or walk with Kings—nor lose the common touch,

If neither foes nor loving friends can hurt you,

If all men count with you, but none too much;

If you can fill the unforgiving minute

With sixty seconds’ worth of distance run,

Yours is the Earth and everything that’s in it,

And—which is more—you’ll be a Man, my son!